Historia

KORT HISTORIK ÖVER KLUBBENS VERKSAMHET
 

När Kurt R Gustafson den 19 oktober 1973 gjorde ett första försök att bilda en friidrottsförening i Vallentuna gick det inte så bra. Föräldrauppslutningen blev inte vad den borde vara för utan ledare ingen klubb. Kurt gav dock inte tappt, och den 9 november 1973 fick han lön för mödan; Vallentuna Friidrottsklubb bildades i ett omklädningsrum i Hjälmstaskolan! På detta det första mötet fastslogs klubbens målsättning, som för övrigt gäller än i dag: "Föreningens målsättning skall vara att intressera så många som möjligt för friidrott och bereda var och en som så önskar möjlighet att bedriva friidrott på det plan och i den utformning som är anpassad efter hans eller hennes ålder, förutsättningar och ambition." Kurt valdes till klubbens första ordförande, och en interimsstyrelse valdes som skulle driva verksamheten. Hjälp i träningslokalen fick Kurt främst av Gunnar Åkerblom, men även av Tord Ivarsson, Ove Andersson, Sture Söderlund och Mikael Ekdahl. Vår träningsdag fortsatte att vara fredagskvällar mellan klockan 18 och 20, men snart startades även löpträning vid Vallentuna Idrottsplats. Idrottsplatsen bestod då av en gammal oanvänd kolstybbsbana (360 meter) och en utomhusrink för ishockey. Den nya ishallen var ännu inte på plats.

Under vårvintern 1974 startade VFK:s friidrottsskola i Ekeby och Hjälmstaskolorna. Även tävlingsverksamheten kom igång, och debuten avklarades en januarilördag på Johanneshovs isstadion. Kurt reste in med Ola Nordstrand och Magnus Carlegrim, som i och med 1000-meters loppen blev VFK:s första tävlande (3.15,2 resp 3.00,9). Det hela gav mersmak och ytterligare tävlingar på isstadion klarades av tillsammans med några ungdomar från de nystartade friidrottsskolorna. Under våren 1974 utlyste styrelsen en tävling om att rita ett klubbmärke. Ett tjugotal förslag kom in, varav sex valdes ut av styrelsen. Av dessa sex fick klubbens medlemmar välja ett i en omröstning som ägde rum i augusti i den då nyinvigda ishallen. Märket som valdes ser du högst upp till vänster och skapades av Gunnar Åkerblom. Bland höjdpunkterna under året måste nämnas ett träningsläger i Vålådalen efter skolavslutningen. Med Kurt, Sture och Tord som ledare lades grunden till klubbens verksamhet. "Vålådalsläger" kom under en lång rad av år att förbli en tradition inom klubben. Höstsäsongen kom och med säsongens sista terrängtävling kom så VFK:s första seger. Det var Magnus Carlegrim som segrade i den yngre pojkklassen i Sporrongloppet i Norrtälje, en tävling som även Ola Nordstrand och Håkan Lindstedt deltog i.

Inomhussäsongen 1975 bjöd på den dittills största VFK-framgången, då Magnus Carlegrim blev 2:a i UP-finalen för P18 på 8.52,8 (dåvarande USM) i Göteborg på favoritdistansen 3000 m. I övrigt fortsatte klubbens medlemmar att delta i de lokala tävlingarna i Stockholmsområdet. Ett nytt "Vålådalsläger" genomfördes naturligtvis under sommaren.

Under 1976 presenterade sig klubbens första damstjärna, i och med att Anna-Lena Helgesson gjorde debut på banan. Under de år hon hann medverka i VFK innan hon flyttade från orten stod hon för de flesta klubbrekorden på damsidan. Men i höjdhopp var klubbrekordinnehavaren Ingela Carlsson, en 12-årig tjej som hoppade 1.40 och som även var duktig på medeldistans med 2.36,5 på 800 meter som bäst. Hon och VFK:s Niklas Andersson (13.6 på 100 m) var två av fyra 12-åringar som representerade Sverige i de norska Donald Duck-lekerne den sommaren. Kurt R hade flyttat från orten, och Sture Söderlund avlöste på ordförandeposten. På hösten bildades en skidsektion med Arne Jansson som entusiastisk ledare. Bästa åkaren under vintern var Arnes son Peter.

När 1977 kom hade klubben vuxit till över 200 medlemmar. Håkan Magnusson valdes till ny ordförande, men Sture fanns fortfarande kvar i styrelsen. Vi provade att genomföra ett träningsläger på Domarudden i Åkersberga för de yngre aktiva. Magnus Carlegrim inledde tävlingssäsongen genom seger i juniorklassen i Två Sjöar Runt och Brukslunken. Det blir två fjärdeplatser på Junior-SM (terräng och 5000 m) innan året är slut. Moritz Ekdahl vinner Skol-SM i spjut för 15-åringar. I sprint och häckloppen presenterade sig radarparet Jan Ekström och Bengt Samuelsson, som visade upp fina resultat i dessa discipliner.

När 1978 års skidsäsong var över lämnade Peter Jansson klubben för fortsatt tävlan i Åkersberga. Han fortsatte dock som tränare i skidsektionen. "Domaruddslägret" utökades till två stycken, och blev mycket populära. I lagtävlingen Buster Cup gick VFK vidare till finalomgångarna för både P16 och P12/P14. Till Riksfinalen för 14-åringar kvalificerade sig Ingela Carlsson (höjd) och Katarina Svensson (100 m). Per Tollefors blir 5:a i DM 400 m häck med nytt klubbrekord i försöken. Magnus Carlegrim blir återigen fyra på Junior-SM (5000 m), och blir klubbens förste man under 4 minuter på 1500 m (båda noteringarna gäller ännu som klubbrekord).

1979 föddes en tradition inom klubben i och med att den första upplagan av Den Gyllene Sparken genomfördes. Denna sparktävling genomförs därefter de år som lusten, orken och vädrets makter så vill... Vårsäsongen bjöd på VFK-framgångar i och med att Magnus Carlegrim placerade sig som fyra i terräng-DM och sexa i Terräng-SM (seniorklass). I stafett bjöds det på seger i Svealandsmästerskapen för F12 på 3*800 m (Anna-Karin Olander, Sabina Henson och Malin Gustavsson) och 4:e plats för P14 på 4*100 m (Kent Andersson, Patric Magnusson, Magnus Lindberg och Magnus Rosengren). Carlegrim blev 11:a i SM 5000 m. I Riksfinalen för F12 blev Carina Nordberg 4:a på 100 m (13,46) och "nybörjaren" Kent Andersson 6:a i spjut (49,76). VFK:s första stora tävlingsarrangemang blev Marathon-DM, där Bo Engwall segrade före Martin Hafström.

Reinholdspokalen blev 1980 klubbens första riktiga bantävling, uppkallad efter grundaren Kurt R(einhold) Gustafson. Huvudtävlingen gällde 1 engelsk mil, och Ola Nordstrand blev premiärsegrare. Innan skadorna satte in blev Carlegrim 11:a i SM 25.000 m (detta var innan halvmarathon blev populärt !). VFK:s korplag i fotboll segrade i cupen.

Inför 1981 avlöstes efter 4 år Håkan Magnusson på ordförandeposten av Ola Nordstrand. Nu genomfördes Runrundan för första gången och datumet var 29 mars med 300 deltagare i detta det första långloppet i klubbens regi. Enhörnas Matts Jansson vann herrklassen. Kent Andersson blev 4:a i USM spjut (P16) och Carina Nordberg 6:a i Kalle Anka Riksfinal 100 m (F14). Kent vann UDM, vilket också Hans Rimbe gjorde (110 m häck). Årets stora höjdpunkt var annars utbytet med SSV Lichtenrade, en friidrottsklubb i Väst-Berlin. Ett utbyte som skulle fortsätta i många upplagor under senare år.

Ny ordförande under 1982 var Hans Berglund i och med att Nordstrand återgått till sekreterarposten. I ungdoms-DM gladde 16-åringarna, främst genom Hans Rimbe, Erik Höök, Leif Karlsson (nyförvärv från Markim-Orkesta IF) och Anna-Karin Olander. Återbesök i Berlin gjordes hos SSV Lichtenrade, där Hans Berglund (ordföranden) fick något av ett genombrott med klubbrekord på 400 m (51,6). Efter två säsonger med hälseneproblem kom Magnus Carlegrim igång på höstkanten med bl a klubbrekord på 3000 m och 10000 m (båda gäller fortfarande), samt en tredjeplats på DM 5000 m och en fjärdeplats på Midnattsloppets premiärupplaga. Lidingöloppet blev också en framgång för Magnus (25:a, 1.44,45) och Anna-Karin Olander (81:a bland seniorerna !). På årets sista dag skapades ytterligare en tradition, nämligen Nyårsloppet; 4 kilometer i centrala Vallentuna. Segrade gjorde Mats Thorell från Uppsala före Bo Engwall och Carlegrim på tredje plats. Damsegrarinna blev VFK:s Sabina Henson.

1983 är Håkan Magnusson tillbaka som ordförande, och Runrundan bjuder på hela 541 anmälda löpare. Kommunen drar sig ur samarbetet med VFK vad gäller Valborgsmässofirande, så den detaljen fick vi nu sköta på egen hand. Vårt sextonåriga nyförvärv från Halmstad, Björn Nordgaard, höjer under säsongen klubbrekordet i höjd i flera etapper till 1,86. Tyvärr försvinner Carina Nordberg till Hellas, hennes sista tävling i den blågula dressen blev Dagbladsstafetten. SSV Lichtenrade kommer på besök vid midsommartid och gör Reinholdspokalen till en internationell tävling ! UDM (16-åringar) bjöd på en seger (Anna-Karin Olander 1500 m) och fyra andraplatser (AKO 800 m, Hans Rimbe 110mh, Leif Karlsson 2000mH och Björn Nordgaard höjd). På höstkanten arrangerar vi Vallentunaloppet, ett halvmarathon och halvmarathonstafett runt Vallentunasjön. Olander blir 74:a i Lidingöloppet. VFK fyller 10 år och håller jubileumsfest med bl a Kurt R och hans Eleonor som gäster.

Magnus Carlegrim är ordförande och RUNRUNDAN engagerar femhundra löpare 1984. Per Tollefors tilldelas Lions ungdomsledarstipendie på 3 000 kronor i Vallentuna kyrka.

1985 Hans Berglund sätter klubbrekord på 800 meter i SM och Folke Lundberg tar silver i Terräng-VM för veteraner i Rom.

VFK:s seniorer segrar i Täby Parkstafett 1986.

1987 är året då Magnus Karlsson placerar sig sjua på Nordiska mästerskapen i mångkamp i Fredriksstad i Norge och Gunilla Engström tar silver i USM F15 800 meter på Källbrinks IP.

1988 Vårt herrseniorlag segrar i Roslagsstafetten. Ett femtonårsjubileum genomförs där, bland mycket annat trevligt, fritidsintendent Lars Lundkvist uppvaktar med blommor och en minirunsten och Lars Westerlund utses till hedersmedlem.

Arne Svensson är ordförande under 1989 och P18 segrar i Roslagsstafetten.

1990 Per Engström är ordförande och RUNRUNDAN firar tioårsjubileum med inte mindre än tjugoen tävlingsklasser. Jubiléet till ära hade tävlingsansvariga lyckats få fram riktigt fina priser, för vad sägs om en sjudagarstripp till New York där startavgiften för New York Marathon ingick, en veckas vistelse på Vålådalens turiststation i Jämtland, helgkryssning för två till Åbo med Silja Line och en cykel från Dahlbergs cykel. Den nya idrottsplatsen var nu en realitet och Reinholdspokalen arrangerades igen efter ett års uppehåll. Vårt P18-lag placerar sig fyra i Slottsstafetten, trea i Dagbladsstafetten och segrar med VFK 1 och tar bronset med VFK 2 i Buster Cup terrängstafett, Skavlöten. VFK:s seniorer segrar i Roslagen marathonstafett med tiden 2.23,54.

1991 Sture Söderlund är nu ordförande.

1992 Sture Söderlund fortsätter som ordförande och vårt P18-lag placerar sig trea på Slottsstafetten.

1993 F14 segrar i Täby parkstafett och kommer trea i Dagbladsstafetten. I Stafett-DM blir det tre silvermedaljer; P18 och F14 på 3 x 800 meter och F14 på 4 x 80 meter. Lena Nilsson och Björn Hägglund segrar i respektive tävlingsklasser i Stockholm Minimarathon. Klubbens tjugoårsfirande genomförs förutom en sedvanlig födelsedagsfest genom att springa Roslagsleden. Eldsjälarna Ola Nordstrand och Per Tollefors fullföljde hela sträckan på cirka 58 kilometer. Gunnar Åkerblom som varit med strax efter att klubben bildats och var den som skapade vårt klubbmärke och i övrigt bland annat som kassör och speaker, avlider hastigt och tragiskt i en flygolycka. I VFK-nytt nummer ett kan man läsa: "Vi saknar dig Gunnar, men du finns alltid kvar i vårt minne."

1994 var premiäråret för Vallentuna Flås som liksom Nyårsloppet har både start och mål i Vallentuna centrum med distanserna 5 km, 2 km och 1 km. Premiären bjöd på hemmaseger för VFK i båda huvudklasserna genom Lars Glans och Lena Nilsson. Sture Söderlund är ordförande. F16 och F14 placerar sig på varsin andraplats i Slottsstafetten. Årets Stafett-DM torde vara rekordår ur VFK-synpunkt gällande placeringar i ungdomsklasserna: guld till F16 på 4 x 100 meter, guld till F14 på 4 x 80 meter, guld till F12 på 3 x 800 meter och silver till F14 på 3 x 800 meter. Folke Lundberg tar silvermedaljer på både 10 000 meter och halvmarathon i VSM. Jubeljoggen upprepas med Ola Nordstrand som ende "jubelidiot", vilket han själv kallar sig i VFK-nytt nummer ett, januari 1995. Gubbskubbarna har tagit över 70- och 80-talens Flocklöpning.

1995 Per Tollefors är ny ordförande och nu drar Heike Tollefors igång vår Idrottsskola för de som är mellan fyra och sex år. I övrigt är det Lena Nilsson som märks mest.

1996 F18 segrar i Täby parkstafett och tar silver i Dagbladsstafetten. F16 tar guld i Slottsstafetten. Lena Nilsson tar guld i Terräng-SM i F16 och Folke Lundberg silver i M65. Lena blir klar för JVM i Australien i och med 2.06,27 på MAI-galans 800 meters-lopp.

1997 F18 försvarar silvret i Dagbladsstafetten. Åtta sträckor gällde fortfarande och en av de sprangs av Mikaela Lundgren som då var hela sex till sju år yngre än motståndarna! Lena Nilsson sätter nytt klubbrekord på 400 meter med 56,96 och Daniel Almgren hoppar 2.02 som även det är nytt klubbrekord. I Stafett-DM tar P12 silver på 3 x 800 meter.

1998 Per Tollefors tillträder som ordförande och instiftar Gunnars Minne som tilldelas den som gjort en speciellt hedervärd insats för klubben. Först ut att ta emot hedersutnämningen är Ola Nordstrand. Lena Nilsson springer hem guldet i F18 i Terräng-SM. Vi arrangerar Vallentuna 800 på Vallentuna IP med anledning av att vår kommun fyller just åttahundra år. Det gamla klubbrekordet för män 4 x 100 meter krossas och Lena kvalificerar sig till JVM. Vi firar tjugofemårsjubileum och Magnus Carlegrim startar nu vår hemsida. Sätra Friidrottshall står färdig.

1999 Dagbladsstafetten flyttar från Skansen på Djurgården till Olympiastadion och vi deltar med ett F12-lag som placerar sig sjua. Gunnar Grip tilldelas Gunnars Minne i samband med att årets utomhussäsong avslutas.

2000 innebar den tjugonde upplagan av RUNRUNDAN. Mikael Andersson segrar i P14 på 2 000 meter med 6.05,68 i Svealandsmästerskapen. Vårt F10-lag segrar i Buster Cup terrängstafett på Skavlöten.

2001 Både F10-laget och P10-laget segrar i Turebergsstafetten och pojklaget även några dagar senare i Slottsstafetten. Mikael Andersson springer hem bronset i P15 i Terräng-SM. Daniel Almgren hoppar prick 7.00 meter och det är därmed vårt nya klubbrekord för längd. Elisabet Wass sätter nytt klubbrekord för 10 000 meter med 39.22,12. Nu är det vårt P10-lag som segrar i Buster Cup terrängstafett på Skavlöten. Helene Albertsson tilldelas Gunnars Minne.

2002 RUNRUNDAN läggs på is efter i år. Vi arrangerar Terräng-DM och sparkar igång en ny arenatävling, Sommaröset. F11 och P11 tar guld och P17 brons i Turebergsstafetten och några dagar senare i Slottsstafetten tar F11 silver och P11 guld. Elisabet Wass sätter nytt klubbrekord för marathon i Marathon du Medoc med 3.19,24.

2003 Vi arrangerar även i år Terräng-DM. Vårt P13-lag placerar sig tvåa i Dagbladsstafetten. Bruno Rimbe har deltagit i samtliga Stockholm Marathon sedan starten 1979 och han och de övriga femtionio löpare som har gjort detsamma tilldelas i år en hedersmedalj. DM-guld till oss av P13 på 3 x 600 meter. Vi fyller trettio år med buller och bång i Karlbergsskolans matsal.

2004 I Turebergsstafetten tar F11 silver och P13 brons, i Slottsstafetten placerar sig vårt P11-lag trea och P13-laget segrar och passar samtidigt på att sätta ett nytt banrekord. Samma P13-lag segrar en dryg månad senare i Dagbladsstafetten. P13 försvarar segern från förra året i Stafett-DM på 3 x 600 meter.

2005 Elisabet Wass röstas fram som mottagare av Gunnars Minne 2004 för sex år som kassör på årsmötet och Gabriel Isheden som mottagare av Bragdguldet 2004. Vi börjar använda "Funktionärslistan" och det är premiär för Sommarfriidrottsskolan med deltagare mellan 10 och 13 år. Stavhoppsmattan får ett skydd. Gabriel Isheden innehar nu samtliga klubbrekord i P15. Efter årets Vår- och julmarknader får de fortsättningsvis genomföras utan vår medverkan.

2006 Per Tollefors röstas fram som mottagare av Gunnars Minne 2005 på årsmötet för sju år som ordförande. Ny ordförande är Rebecka Gräsman.

2018 fick vi ställa in Runrundan då vi bara hade knappt 100 anmälda vid anmälningstidens slut. Nu får Runrundan vila tills kanske en ny generation efterfrågar ett lopp i Vallentuna? Nyårsloppet är "still going strong" och ett viktigt arrangemang för klubben!

För första gången på ett antal år åkte vi på ett utlandsläger med de äldre aktiva. Resan gick till Portugal i augusti. Det var åtta aktiva och en tränare som deltog i lägret.

För fjärde gången arrangerade VFK en friidrottsskola under sommarlovet. Detta är nu en riktig succe och 60 barn deltog under ledning av våra lite äldre ungdomar.

Våra F15 vann Sveriges största parkstafett, Turenbergsstafetten, före storklubbarna och där damlaget visade att de har häng på de främsta. Vi deltog med större grupper på utvalda utomhustävlingar. Vi var på Danderyds Ungdomsspel och Sayo många aktiva från VFK i ett stort åldersspann. Jättekul att se hur alla kämpade och hejade på varandra.

Resultatmässigt under året visade framförallt tjejerna framfötterna. Vi kan inte lämna säsongen utan att särskilt nämna Moa Granath som vann 300m häck i Världsungdomsspelen, Elina Hellgren som tog hem terräng-DM och Svealandsmästerskapen på 1500m hinder och Lizette Carlsson som kompletterade dessa två på stafett- DM och i överlägsen stil tog hem 3x800m.

Tittar man på andra prestationer måste man nämna Björn Suneson som tog silver i veteran- VM i maraton och som hör till Sverigetoppen i sin åldersklass.

Vår idrottsplats fick sig ett litet lyft med en del ny utrustning. Vi fick nya startblock, häckar, höjdhoppsutrustning. Per Tollefors fixade på egen hand till målhusets mötesdel, så vi kan ha olika möten där. Vad skulle vi göra utan våra eldsjälar? Kastburen med tillhörande kastplan kom till, efter en hel del arbete och dialog med kommunen. Klubbens hemsida bytte adress till Svenska Lag. 

2019 var intensivt och framgångsrikt! Våra idrottare gjorde många rentav fantastiska prestationer, till och med på internationell nivå. Våra framtidsnamn Moa Granat, Elina Hellgren och Lizette Carlsson, alla födda 2004, satte en standard för idrottandet som uppmärksammades och var fantastiskt rolig att följa.

Moa Granat svarade för en sensationell insats i årets Stora SM i Karlstad. Som 15-åring visade hon ingen respekt för sina äldre konkurrenter utan vann ett silver på 400mh med tiden 59.44. Elina Hellgren blev svensk mästarinna på 1500m hinder F15. Elina tillsammans med Moa och Lizette Karlsson vann SM 3x800m för F15. DM- guldet på samma distans togs av Moa, Lizette och Tilde Josefsson. Detta är bara exempel på vad som gick bra under året, det fanns mycket mer!

Andra som ska kommas ihåg är Annelie Bergsjö , toppveteran i K50 och Dace Landström i K35, veteran- SM medaljer för båda. Samma sak för Lars Söderberg och Björn Sunesson i M70.  Björn gjorde också sitt sjunde Coast- to Coast, ingen tävling, men ett rekord och prestation utöver det vanliga. Tävling utöver det vanliga var Six Days in the Dome, 23-31 augusti I Milwaukee, Wisconsin. Johnny Hällneby gjorde ett försök att slå världsrekord i ultralöpning genom målsättningen att springa 17 mil på 6 dagar. Det lyckades inte riktigt men Johnny sprang ändå in på en fjärde plats efter att ha avverkat 82 mil, i genomsnitt 13,6 mil om dagen!

Klubben deltog i Turebergsstafetten 4 maj, med 8 lag, totalt 40 löpare och representation från yngsta klassen till seniorlag. F 15-laget upprepade fjolårssegern och damlaget överraskade med att komma på tredje plats och också få kliva upp på pallen.

Friidrottsskolan genomfördes igen. Totalt hade vi 60 barn under de 4 dagarna på plats på Vallentuna IP, under ledning av totalt 15 aktiva ungdomar från klubben.

Glädjande var att vi kunde starta upp en grupp för barn födda 2012-2013.

Vi arrangerade Arenamilen, Terräng-KM, två släggtävlingar genom Vallentuna Hammer Challenge, Vallentunakvällen 1 och 2, Arena- KM och Nyårsloppet. Aktivt för en liten klubb!

Vi fick ny beläggning på löparbanorna och övriga friidrottsytor och kastplanen är nästan färdigställd, i alla fall brukbar ytorna kring ringen och buren återstår att färdigställa.

I december nåddes vi av det tråkiga beskedet att en av klubbens äldsta medlemmar, Bruno Rimbe, hade avlidit. Bruno var under många år en naturlig ledare för de så kallade gubbskubbarna och var bl a upphovsman till det årliga skinkloppet. Han var också en flitig maratonlöpare och tillhörde under många år de som hade fullföljt samtliga Stockholm Maraton.

Alla vi som hade glädjen att känna Bruno saknar honom och hans entusiasm för vår verksamhet.

På årets sista dag arrangerade vi traditionsenligt Nyårsloppet, det 38:e i rad. För första gången uppmärksammades vi radio. Årets lopp bjöd på fint löparväder och ett nytt deltagarrekord med 450 löpare i mål.

För den som är intresserad att veta ännu mer om verksamhetsåret 2018-2019, finns verksamhetsberättelsen.

2020 kom framförallt att präglas av Coronapandemin, som över hela världen begränsade resor och hur människor möts. Många blev också väldigt sjuka. För friidrotten i Sverige innebar den begränsningar i tränande och tävlande i olika omgångar under året. Vi fick förhålla oss till oss till restriktioner från RF, Svenska Friidrottsförbundet och kommunen. Dessa hade Folkhälsomyndighetens grundläggande instruktioner att utgå ifrån och anpassade dessa till idrottens förhållanden.

Rent konkret innebar restriktionerna att efter inomhussäsongen och fram till 14 juni fick endast ungdomar 12-18 år tävla, under förutsättning att tävlingarna var lokala och att det inte var mer än 50 personer på plats, publik och funktionärer inräknade. Efter 14 juni fick alla åter börja tävla men fortfarande med begränsningen av 50 personer och inga tävlande över 70 år.

I månadsskiftet oktober/ november när pandemin åter blossade upp stängdes allt tävlande ned och även träningsverksamheten för aktiva över 15 år.

Under dessa förhållanden lyckades vi ändå bedriva en relativt oförändrad träningsverksamhet, framförallt i barn- och ungdomsverksamheten. Trycket på de yngre träningsgrupperna, 7-10 år, var större än någonsin och vi hade som mest 40 barn i kö!

Tävlandet fick anpassas efter de för tiden gällande restriktionerna. Flera av våra arrangemang fick ställas in, däribland Nyårsloppet som skulle haft sin 39: onde upplaga.

Under året fick vi också hela 7 nya klubbrekord i seniorklasserna. 6 av dessa stod Moa Granat för, trots att hon var 16 år! Moa slog sina egna rekord på 200m, både inomhus och utomhus, på 400m och på 400m häck. Dessutom passade hon på att radera ut några av de dittills äldsta klubbrekorden, nämligen det 40 år gamla rekordet i höjdhopp (från 1980) och det nästan lika gamla rekordet på 100m (från 1982).

Sanna Tollefors slog sitt egna rekord i slägga med ett tävlingskast som passerade 45-meters-linjen.

I statistiken har vi för ovanlighetens skull en gren som inte är seniorgren, nämligen 2000m hinder (F19). Där satte 16-åriga Elina Hellgren ett nytt klubbrekord.

För första gången fick våra unga talanger Elina Hellgren och Moa Granat dra på sig landslagslinnet när de representerade F17 landslaget i landslagsutmaningen, mot F19 och K22. Elina kom 4: a i hinderloppet och Moa vann långa häcken.

Vi hade två deltagare i årets stora SM, Sanna Tollefors och Moa Granat. Sanna blev 18:de i slägga och Moa upprepade bedriften från i fjol att ta silver på långa häcken.

Hannes Berg, P13, deltog framgångsrikt i distriktsfinalerna på 60m, 600m och 200m häck, det blev pallplats i alla grenar och det toppades av guldet i häckloppet.

Årets ungdoms-SM blev fantastiskt framgångsrikt för klubben. Vi hade fyra deltagare, Moa Granat, Elina Hellgren, Lizette Carlsson och Fabian Lidbaum. Moa vann 100m häck, 400m och 300m häck. Lizette kom 7: a på 400m, 6:a på 100m häck och 5:a på 300m häck. Elina vann åter hinderloppet på 1500m, på en tid som var snabbare än vad hon sprungit 1500m slätt på! Hon var också 5: a på 800m. Genom dessa tre tjejers prestationer blev VFK bästa klubb under SM i F16 klassen! Fabian debuterade i SM sammanhang genom att bli 6: a i hinderloppet för P15!

Tilde Josefsson, Lizette Carlsson och Moa Granat, hämtar hem ännu en SM- medalj när de blir 3: a i F17 3x800m.

I årets sista tävling raderade Moa Granat Carolina Klüft ur rekordtabellerna när hon satte nytt nordiskt rekord på 300m häck för F17, 41,08! Ett fantastiskt resultat förstår man när man vet att Klüfts rekord har stått sig i 20 år.

Vår nyetablerade löpargrupp som kom till under året i Mattias Willim´s regi, visade att vi har tagit klivet in på långlöparkartan igen. Våra veteraner över klasserna M35-M50 kom 6: a i lagtävlingen i terräng-SM och allra bäst placeringsmässigt lyckades Fredrik Liw som kom fyra i M40. Elina Hellgren kom 4:a i F16 i detta SM.

2021 fortsatte pandemin att påverka friidrotten, framförallt tävlingsverksamheten. Det var olika grader av restriktioner ända fram till hösten då allt tävlande släpptes fritt. Klubben bedrev dock träningsverksamhet hela tiden med anpassning till gällande regler.

Årets största idrottsliga minnen är Moa Granats U20 EM- silver och hennes SM- guld på 400m häck tillsammans med debuten i stora finnkampen. Lizette Carlsson gjorde debut i ungdomslandslaget, på 300m häck.

Elina Hellgren överraskade med SM final på långa häcken i F17. Vi hade tre tjejer, Moa, Lizette och Elina, i USM final i samma lopp!  Elina följde upp häckloppet med att ta SM- silver på 1500m hinder i F17.
Elina, Lizette och Moa tog även silver i stafett-SM F17, 3x800m.

Andra ungdomar som visade framfötterna var Tilde Josefsson som kom 7:a på terräng-SM, Hannes Berg och Jacob Nilsson Diehl blev uttagna att representera Stockholm i Svealandsmästerskapen.
Lars Söderberg var vår mest framgångsrika veteran. Flera medaljer kammades hem på veteran- SM, liksom topplaceringar i statistiken för året.

Löpargruppen under ledning av Mattias Willim gjorde bra ifrån sig, de få gånger de fick tävla.

Alla klubbens resultat återfinns här.

2022 avslutades de sista begränsningarna för covid-19 i februari. I en tillbakablick kan vi konstatera att klubben har lyckats hålla träningsverksamheten  igång med iakttagande av de regler som gällt.

Ur ett prestationsmässigt perspektiv så gjorde Moa Granat ännu en fantastisk säsong. Ett antal klubbrekord blev det, liksom mästerskapsmedaljer och framskjutna placeringar på Folksam Grand Prix. Moa tog återigen guld på långa häcken på senior-SM och avslutade säsongen med att bli bästa svenska på Finnkampen.

Elina Hellgren deltog på 2000mh i JSM och kom på 4:de plats. Jakob Nilsson-Diehl debuterade i USM i slägga och spjut. Agnes Josefsson och Inez Bergström sprang terräng-SM. 

Lars Söderberg gick till final på veteran-VM i Tammerfors på 800m och kom där på en 8:nde plats.

I löpargruppen hade vi ännu fler än tidigare på  sverigebästalistorna för veteraner. Där hittar vi Mattias Willim, Fredrik Liw, Thomas Nygårds, Bert Pohlak, Mats Vidinger, Anders Hjertén,  Lars Söderberg och Björn Sunesson. I VSM sammanhang lyckades Lars Söderberg bäst med silver inomhus på både 400m och 800m. På terräng-SM kom Mattias Willim bäst av veteranerna med en 4:e plats i M45 och tillsammans med Fredrik Liw och Bert Pohlak kom man på 5:e plats av 15 lag. Våra veteraner visade att VFK är en löparklubb att räkna med.

Vår kastplan blev utdömd av säkerhetsskäl för att den är för smal och ej avgränsad med staket för allmänhetens tillträde. Vi löste det med särskilda rutiner för den kastning som genomförs, både träning och tävling. Vallentuna FK blev en av de klubbar som ingick i föreningen "Föreningssamverkan på IP", vilket är en intresseförening för idrottsplatsens utveckling.

2023

Klubben fyllde 50 år under verksamhetsåret. För de yngre firades 50-årsjubiléet med ett Jubileums-KM den 10 september på Vallentuna IP. Det var stort deltagande med många fina resultat och härlig stämning. Den Jubileumsstafett som genomfördes  kommer att bli ett stående inslag på kommande års KM.

De äldre firade på Nygårds värdshus med en fest som lockade 73 medlemmar. Många bidrog med tal och anekdoter från klubbhistorien. Särskilt minnesvärt var nedslag i historien med Per Tollefors och Peer Norbäck. Det blev  en tillbakablick på gamla tider genom Pers diabilder och duons sång och musik!

Per Tollefors och Ola Nordstrand tilldelades Svenska Friidrottsförbundets förtjänstmedalj i silver för 25 år av “nitiskt och framgångsrikt” arbete för friidrotten i klubben. Synnerligen välförtjänt eftersom de båda varit verksamma i 50 år.

Helena Hellgren fick utmärkelsen “Årets ungdomsledare” som delades ut under friidrottens egen stora gala, ATEA Friidrottsgala 2023. 

Dialogen kring underhållet av idrottsplatsen och utveckling av träningsmöjligheter vintertid har fortsatt. Vi har fått tillbaka det byggstängsel som omger kastplanen, vilket är positivt ur säkerhetssynpunkt. Vi har fått ett tak över vår utrustning som inte ryms inomhus och förvaltningen har börjat att jobba på förbättrad belysning som ska fungera även för friidrotten.  

Utrymmen för träning vintertid är och kommer för en överskådlig framtid att vara ett problem. Vi har nu 9 aktiva träningsgrupper och 200 aktiva som samsas med andra idrotter i våra sporthallar. Vi har inga lokaler som är friidrottsspecifika. För utveckling av kommunens lokaler samverkar vi med övriga idrottsföreningar som är aktiva på IP, för att få fram förslag på nya ytor som kan samnyttjas och utnyttjas kostnadseffektivt. Vi har ännu inte någon reell dialog med beslutande organ i kommunen, utan mer en diskussion med politiker om vilka förutsättningar som finns. 

Vi hade för första gången en deltagare med på stora VM som avgjordes i Budapest, Ungern. Moa Granat fick möta hela världseliten och själv få göra mästerskapsdebut på allra högsta nivå. Moa blev även svensk mästarinna inomhus genom att klart vinna 400m. Hon följde upp det genom att en vecka senare bli även svensk juniormästarinna på samma distans. Efter att loppet på stora SM innehöll incidenter som hindrade riktigt snabba tider, hade Moa nu fritt spår vilket gav svenskt juniorrekord inomhus, 53,78. Moa slog det 14 år gamla svenska rekordet på 400 meter för juniorer inomhus. Moa Hjelmers gamla rekord var 54,19 och vår egen Moa blev första svenska juniortjej att gå under 54 med sina 53,78. En fantastisk prestation! 

Utomhus deltog Moa på stora VM som avgjordes i Budapest, Ungern. Moa Granat fick möta hela världseliten och gjorde mästerskapsdebut på allra högsta nivå. 

Innan insatsen på VM i Budapest hann Moa med att bli europamästarinna för U20 som gick i Jerusalem, Israel. 

Efter säsongen 2023 lämnade Moa VFK för Turebergs FK.

De flesta av våra yngre aktiva tävlade sparsamt men några syntes oftare och med framskjutna placeringar. Agnes Nilsson-Diehl, Jacob Nilsson-Diehl, Erik Rosenqvist, Agnes Josefsson och Elina Hellgren är de yngre aktiva som synts långt fram i resultatlistorna under året. 

På junior/senior/ veteransidan fick vi några verkliga toppresultat. På veteran-SM i Uppsala hade vi god representation och totalt bärgades hela 7 medaljer, varav 1 guld, 3 silver och 3 brons. Annelie Virenius Bergsjö (silver 60m, silver 200m), Jonatan Brown (brons 800m, brons 1500m) och Lars Söderberg (guld 400m, silver 800m, brons 3000m) tog hem medaljerna.

Flera andra veteraner syntes på sverigebästalistan i respektive åldersklass, Fredrik Liw, Bert Pohlak, Joni Perälä, Mikael Nyman, Tomas Näsström, Mattias Willim och Anders Hjertén, hörde alla till landets bättre långlöpare för sin ålder.

Björn Suneson korsade Amerika för  8:onde gången, strax innan han blev 3:a på veteran-SM i maraton för M75!

Vi fick fyra nya klubbrekord under året och äntligen ett nytt klubbrekord även på herrsidan.

Moa Granat satte klubbrekord inomhus på 200 och 400m, samt utomhus på 400mh. Jacob Nilsson- Diehl satte klubbrekord i slägga. 

Vi arrangerade som tidigare år Arenamilen, Vallentuna Hammer Challenge, Vallentuna Spjutkväll samt Nyårsloppet

Vid årsmötet tilldelades Erik Rosenqvist Lilla Bragdguldet för överraskande fin utvecklingskurva och placeringar på sverigebästalistan i tre grenar.

Agnes Josefsson fick Stora bragdguldet för fina prestationer i längre lopp, allt från DM i terräng och Lidingöloppet, till prestationer av högsta internationell klass på längre traillopp.

Joanna Emilsson tilldelade Gunnars Minne för alla de insatser hon gör för klubbens verksamhet.

För att läsa mer detaljerat om året, kan man läsa verksamhetsberättelsen.